Mer info om radonsanering

Det är viktigt att rätt radonåtgärd görs, då en felaktig åtgärd kan vara verkningslös eller förvärra problemet.

"Därför måste man först ta reda på var radongasen kommer ifrån. Många tror felaktigt att blåbetongen är den största boven. Det finns låg till högstrålande blåbetong och radonavgången skiljer mycket mellan dessa olika material."

Genom att gammamäta kan man konstatera om blåbetong förekommer, i vilken omfattning samt strålningsgrad. Därefter kan man göra en överslagsbedömning av hur mycket radon som kommer från byggnadsmaterialet respektive marken.

1. Radon från byggmaterialet

Radonsanering av byggmaterialet. Radongasen avgår konstant från väggytan. Strålningsklass, kemisk sammansättning samt ytbehandling påverkar hur mycket radon som sprids ur materialet.
En obehandlad blåbetongvägg avger mycket mer radongas än en målad och putsad yta. Ett spikhål genom tätskiktet försämrar dock isoleringsförmågan avsevärt. Se mer nedan.
En obehandlad blåbetongvägg bör dock förses med någon form av ytbehandling som bromsar radonavgången. Rådgör med en färghandlare.

I övrigt gäller omvänd proportionalitet mellan radongashalt och luftomsättning
– varje fördubbling av luftomsättningen halverar radongashalten.

A. Riva bort fönsterlister, montera spaltventiler i fönsterkarmar eller montera ytterväggsventiler.

Fördelar: Låg kostnad och små ingrepp.
Nackdelar: Kallras, mycket begränsad effektivitet.

Rekommenderas när endast en måttlig sänkning av radongashalten behövs.

B. Förbättra självdragssystemet genom att rensa kanaler eller öppna frånluftventiler. Montera ett frånluftssystem.

Fördelar: Ganska låg kostnad. Frånluftssystem kan öka luftomsättningen flera gånger med konstant flöde.
Nackdelar: Kallras och ökade uppvärmningskostnader. Frånluftssystem bör inte användas om det finns bidrag från markradon, eftersom mer markluft kan sugas in och därmed försämra resultatet. Radonsug och frånluftsystem fungerar dock bra.

C. Installera mekanisk till och frånluft med värmeåtervinning

Fördelar: Ger bäst effekt av alla lösningar. Luftomsättningen kan ökas utan komfortproblem. Rätt luftmängd till varje rum. Värmen återvinns i värmeväxlare eller värmepump.
Nackdelar: Större kostnad och ingrepp.

Krypvindar, garderober, lediga skorstenspipor samt biutrymmen används för att dölja rören.

Det finns en uppfattning om att ljudnivån är störande i till och frånluftssystem. Rätt monterat och dimensionerat, med ljuddämpare, spjäll samt en proportionerlig injustering av luftflödena, blir ljudnivån mycket låg.

Till sovrum kan man dessutom montera en extra ljuddämpare före utblåset.
Vi får mycket beröm för låga ljudnivåer.

2. Markradon

Markluft letar sig in genom otätheter i husets grundkonstruktion. Drivkraften är undertrycket vid bottenplattan, skapat av husets ventilation. Vanliga läckställen är renslucka för avlopp, rörgenomföringar, spricka mellan platta och nerdragen grundmur.

Om man lyckas täta alla läckställen, så skulle radonproblemet vara löst.
Tyvärr kan det vara mycket svårt att hitta och täta alla ställen.
Vi har sett att markluft kan komma in via ett plugghål i en betonghålstensvägg.

A. Täta bottenplattan där radonet läcker in.

Fördelar: Litet ingrepp, oftast låg kostnad. Radonsugen fungerar bättre om tätning samtidigt görs.
Nackdelar: Svårt att uppnå bra resultat om det finns flera läckställen i plattan. Svårigheter att hitta läckställena.

B. Installera radonsug. Radonsugen skapar ett undertryck under plattan så att markluften förhindras att sugas in i huset.

Fördelar: Markant sänkning av radongashalten om sugpunkten/erna placeras på rätt ställe.
Nackdelar: Dyrare än tätning, större ingrepp.

Radonsug och tätning ger tillsammans det bästa resultatet.

C. Riva bort fönsterlister, montera spaltventiler i fönsterkarmar eller montera ytterväggsventiler.

Fördelar: Låg kostnad, små ingrepp
Nackdelar: Kallras, ofta marginell sänkning av gashalten.

Bra som komplement till radonsug och tätning.

D. Montera ett till och frånluftssystem. Systemet måste balanseras så att undertrycket inte blir för stort.

Till och frånluftssystem är inte att rekommendera vid markradonproblem, men tillsammans med radonsug får man den bästa effekten.

Det bör poängteras att det ofta är en kombination av mark och byggradon.

3. Hushållsvattnet

Radonhaltigt vatten måste luftas innan det tas in i huset. Strålskyddsmyndigheten, ssm.se, har en rapport som redovisar resultat från en utvärdering av ett antal radonavskiljare.

Vilken metod ska man välja?

Det finns idag många som vill vara med och sälja olika produkter för att åtgärda radon,
en del mer seriösa än andra.

Här några av mina synpunkter och erfarenheter

Ventilationssystem.

I ett hus med högstrålande blåbetong i de flesta väggar och kanske också i bjälklag måste man sätta in ett till och frånluftssystem med värmeåtervinning (FTX). Varje vistelserum ska ha en ventil som blåser in luft i rummet och våtrummen ska ha frånluft. Återvinningen sker i en plattvärmeväxlare eller rotorväxlare.

De flesta etablerade fabrikat fungerar bra. Vi har satt in hundratals sådana system och vi hör bara av kunderna när det är dags att byta filter.

Väggmonterade ventilationsaggregat med värmeåtervinning användes en del i början av 1990-talet för radonsanering i hus. Aggregaten monteras mot en yttervägg och blåser ut och suger in luft omväxlande.

Ganska snart visade sig nackdelarna:

Hög ljudnivå (olämpligt för sovrum, vardagsrum)
Begränsad ”kastlängd”, räckvidd och effekt på radongas. Naturlagarna kan inte övervinnas.
Ingen eller begränsad effekt på markradon, liksom även hos större FTX system.
Estetiskt icke tilltalande.
Ingen frånluft i våtutrymmen

Under 90 talet var det fortfarande kommunens miljö och hälsoskyddsavdelning som granskade radonbidragsansökningar. En hel del kommuner avrådde från installation enbart baserat på ljudnivån som betraktades som sanitär olägenhet. Möjligen är apparaterna bättre ur ljudsynpunkt idag. Seriösa företag noterade också att andra åtgärder var mycket bättre.

Under andra halvan av 2000 talet, när radonmarknaden växte snabbt (ändrat gränsvärde i äldre hus, från 400 – 200 Bq/m3), började denna typ av installation komma tillbaka. Tittar man i radonbidragsansökningar finns extremt många prisexempel på uppemot 30000 Kr för installation av ett aggregat, när prisnivån borde vara mellan 8-12000 Kr. Någon radongaranti följde aldrig med naturligtvis.

Produkterna i sig håller hög kvalitet men tillämpligheten för radonsanering är smal – möjligtvis i ett rum med blåbetong och med inget eller mycket lite markradon. Därtill ska ljudnivån inte störa eller finnas några större estetiska krav.

Man kan tänka sig installation i ett lekrum eller biorum.

Ett annat aggregat som fungerar enligt samma princip men med annan återvinningsteknik, arbetar med återluft. Det innebär att gammal luft läcker tillbaka till inkommande, frisk luft. Om aggregatet placeras i ett utrymme i källaren där radonhalten är hög och man sedan ansluter kanaler på tilluftsidan och blåser ut i övriga plan, då kommer radongasen att spridas jämnt i hela huset. I ett hus var radonhalten i källaren 10000 Bq/m3 och efter installation av aggregatet fick hela huset samma höga värde.

Vi har mätt radonhalten i friskluften på tre aggregat installerade i villor i Stockholm och samtliga hade radon i friskluften. Husägarna skrev till Boverket och Länsstyrelsen men det stoppade inte försäljningen.

Fråga därför alltid om aggregatet arbetar med återluft och be om skriftlig garanti på radongashalt och avseende återluft.

Vanliga FTX aggregat med roterande- eller plattvärmeväxlare har inte återluft.

Radonsugar

Vi monterar radonsugar med ventilationsrör och ljuddämpade inbyggnadsfläktar. Rören är i dimensionen 60 – 125 mm. Vi strävar alltid efter att sätta så många sugpunkter som möjligt.
Fläkten är mycket tystgående och driftsäker.

Fördelarna med detta system:

Högt luftflöde i rören och därmed bättre undertryck i marken och förmåga att hantera flera grundtyper samtidigt.
Större hål innebär att man kan komma åt att gräva ut i marken, en mycket viktig faktor för en lyckad sanering
Låg elförbrukning i förhållande till önskat flöde.
Låga priser på reservdelar till fläktar.
Många olika typer av fläktar (inbyggnad, kanal, vägg – ytterväggsfläkt) ger mångsidighet och så osynliga installationer som möjligt.
Lång livslängd.

Den som hävdar att ett smalrörsystem ger bättre resultat än ett konventionellt system måste i så fall förklara hur man har lyckats med att upphäva naturlagarna. En tillverkare förklarade för mig att deras fläktar var utvecklade av NASA (National Aeronautics and Space Administration). Jag tror att NASA mycket väl känner till hur naturlagarna fungerar.

Vi har all respekt för kollegor som lämnar radongaranti, oavsett vilket system man använder.

Fråga alltid efter radongaranti redan vid första kontakten med saneringsfirma!

Tätskikt

I hus med lågstrålande blåbetong (0,25 uSv/h) kan inte blåbetongen avge så mycket radon att radonhalten överstiger 200 Bq/m3, såvida ventilationen inte är mycket dålig och väggarna har en gasgenomsläpplig färg.

Med en täckande, bra färg och väl fungerande självdrag och inget markradon klarar man under 200 Bq/m3 även med lite högre strålningsklasser.

Det säljs en hel del tapeter och inklädnader med ventilation bakom för att reducera radonavgången från blåbetongväggar.

Ett företag skriver i sin reklam att man har lyckats få ner värdena från 2000 Bq/m3 till under 100 Bq/m3 efter att väggarna tapetserats med deras tapet.
Detta är rent nonsens då blåbetong max kan ge 800 Bq/m3 i ett hus med dålig luftväxling.

Byggforskningsrådet testade år 1981 hur tätskikt påverkar radonhalten i ett hus byggt i blåbetong och där radongasen till allra största delen härstammade ifrån materialet.

Golvsocklar, taklister och strömbrytare m.m. demonterades, varpå ytorna spacklades.

Därefter tapetserades väggarna med en aluminium – vinyltapet som bedömdes som mycket tät. Efter åtgärden mättes radonhalten på nytt och man kunde konstatera att radonhalten sjönk med 50%.

Jag gjorde ett liknande experiment hos en kund där vi sanerat markradonet. Väggarna var i högstrålande blåbetong och i ett sovrum var det 400 Bq/m3 med stängd dörr.

Kunden hade inköpt radontapet för att sanera väggarna. Vi ställde ut en mätare under ett par veckor i sovrummet före, under och efter monteringen av tätskikt.

Före uppsättning av tapet skulle väggarna enligt instruktion målas med en våtrumsspärr, vilket medförde att radonhalten sjönk till 200 Bq/m3, med 50%.

Efter att tapeten monterats låg radonhalten kvar på 200 Bq/m3, ingen skillnad således.

Vad kan man dra för slutsatser av detta?

När man applicerar ett tätskikt kommer radongasen att hamna i en ny jämvikt bakom skiktet och radonhalten ökar. Eftersom blåbetong är porös kan luft röra sig inne i väggen och avgå till obehandlade ytor, vilket till största delen torde vara ovan och underkant av väggen.

Hur långt gasen kan röra sig inne i väggen är okänt men klart är att det måste gå ganska långsam och under tiden sönderfaller gasen, halveras vart fjärde dygn (3,8 dygn).

Så småningom letar sig gasen ut genom obehandlade eller sämre behandlade ytor.

Det lönar sig inte att överarbeta tätskiktet, i många fall torde en eller två strykningar med en latexliknande färg vara fullt tillräcklig.

Målar man en yta och låter motstående yta vara obehandlad kommer den obehandlade ytan att avge mer radon. Något att tänka på om man har ett förråd bakom ett sovrum ex.vis, för att på så vis åstadkomma en maximal minskning av avgången till vistelserummet.

Hur är det då med det berömda spikhålet i tätskiktet som kraftigt försämrar ytskiktets isoleringsförmåga?

Statens provningsanstalt och Radiofysiska institutionen vid Lunds universitet kom fram till denna slutsats på 1980 talet vid mätningar av olika tätskikts isoleringsförmåga på blåbetongväggar. Man byggde upp ett väggparti som testades med olika skikt.

Frågan är vad som händer i ett hus med många kvadratmeter vägg där man borrar några hål för tavlor?

Min uppfattning är att det inte har så stor betydelse eftersom det redan finns stora partier som är obehandlade. Är du orolig – lägg då en klick silikon i borrhålet.

Vid tillfälle vill jag mäta ett hus som ska målas om invändigt för att se påverkan i huset som helhet och då samtidigt testa att borra ett par hål. Ingen har gjort detta test.

Tänk på att källarytterväggar eller andra väggar med eventuell fuktproblematik inte ska målas med fuktspärrande färg!

Du kan fråga oss om allt inom radonsanering och radonmätning!